Det finns både fördelar och nackdelar i allt. Vem man är och var man kommer ifrån har stort betydelse i livet. Visst är jag en kvinna och mamma. Dessutom en Afrikan och invandrare. Idag är det ingen merit att vara en stark människa som vill bli acceptera för den man är. Vi möts,vi ser och vi lever men vår levnad idag bygger på avundsjuka och ohärlighet och skam. Alla vi bär på vår hemligheter och skam. Vi glömmer att vi är olika men ändå lika som människor och gjord av kött och blod och lever i denna JORD. Varför skillnad mellan oss? Vem är det som vet bäst av alla? Var är vi på väg? För min syn lever vi som människor gjorde för hundra år sen. Man går och tror att folk är civiliserad både sättet att tänka och att älska. Men själva utveckling står bara där som det va när min gamla farfar levde. Istället att låta vår och en ta ansvar för vår handlingar och bygga egna uppfattningar om saker ting och låta andra få leva deras liv som de vill utan att skada varandra som vi gör idag. Man har flyttat från eländet för att söka ett bättre liv i ett annat land och världen. Men ändå fortsätter vi leva som vår gamla far föräldrar gjorde för hundra år sen. Ett barn födds idag med hopp och förväntningar. En far och mor som ska vara där och skydda en,blir den som ska skrämmas och hotar en för livet på grund av de val vi gör i livet.Skammen tar över kärlek och kärlek blir inte mer en börda för livet. Vi pratar om Antisemitism, homofobi, sexism och allt med koppling till nazism har ingen plats i mitt hjärta och i mitt liv. Men det som stör mig mest av allt är, hur vi som invandrar behandlar varandrar som människor. Vi lägger oss i saker som inte har med oss att göra. Vi går och framkallar depression hos varandra. Vi lägger oss i andras problem och glömmer vår egna. Vi vill vara där och styra utan ett ansvar. Så låt vår och en ta ansvar för vår handlingar och låt oss älska varandra utan plikt och hat.  Jag stannar här för idag och ses igen imorgon. Mina egna ord och tankar som jag står för. Ha en trevlig valborg!